|
  Jag
kom hem med en recessivbrokig mörkgrön undulat hane
den 20 september 1997, efter att jag blivit förtjust
i honom på en undulatutställning som jag hjälpte
till på. Efter en vecka tog jag kontakt med en uppfödare
och en vecka senare var jag hos honom och köpte en hona
till hanen. Hon var en normalfärgad ljusgrön undulat
tjej som var född 10 juni -97. Hon var lite tuffare och
mer nyfiken än hanen, men otroligt lugn och snäll.
Hon bet inte det minsta när man hanterade henne, det
gjorde och gör däremot hanen. Jag blev mycket ledsen
när hon plötsligt dog i januari 2004.
När jag kom hem med honan så blev hanen mycket
glad. Han uppvaktade henne men som alla undulat honor så
låtsades hon inte varken se eller höra honom. Men
hon la märke till allt han gjorde trots allt. Hanen kvittrade
lite annorlunda än vad mina tidigare undulater gjorde,
hans sång är lite mjukare och så har han
en del ljud för sig som jag aldrig hört förut.
Kanske har han lärt sig det hos den förre ägaren
ute i hans stora voljär.
Den recessivbrokiga varianten tilltalar mig då ingen
fågel är den andra lik i sin teckning, att det
dessutom är lite svårare att få fram bra
recessivbrokiga fåglar är en utmaning. Det är
inte så lätt att behålla storleken på
dessa undulater.
Tidigare så visste jag inte mycket om såna här
saker, men med hjälp av mer erfarna undulatuppfödare
av recessivbrokiga så har jag förhoppningsvis lärt
mig en del användbara tips. Det återstår
att se om jag lyckas få fram några fina recessivbrokiga
undulater i framtiden.
Jag gav det här paret en holk när honan var omkring
ett år gammal och båda var i bra häckkondition.
Hon var intresserad av holken men hanen visste inte riktigt
vad man skulle göra och honan tappade till slut intresset.
Jag köpte ytterligare ett par engelska undulater, ett
par grågröna hanar, så att paret skulle höra
lite kvitter från andra undulater, ingen lycka. Så
småningom dog en av de grågröna hanarna,
varför vet jag inte. Jag bytte par och prövade att
sätta den ljusgröna honan med den kvarvarande grågröna
hanen, och wow, dom var mycket mer kompatibla och jag satte
upp en holk till dom under vintern 2000-01, när båda
var i bästa häckkonditionen. Dom parade sig och
hon la en kulle med ägg, ruvade äggen, men suck!
inte en ENDA var fertil. Hon la en till kull, men inte EN
enda var fertil i den kullen heller! Så av ett tjugotal
ägg, från två kullar, fick dom inte en enda
unge! Jag fick också en himmelsblå split recessivbrokig
hona som jag satte tillsammans med den recessivbrokiga hanen
jag hade. Dom verkade också mycket mer kompatibla, men
det verkar som om dom behöver mer träning i hur
man parar sig. ;-)
Nåväl, framtiden får utvisa om jag får
några ungar från mina nuvarande undulater eller
om jag skaffar mig fler. De andra uppfödarna jag haft
kontakt med har fått en hel del ungar under säsongen
2000-01, så du ana att jag var lite frustrerad över
mitt resultat! Tills i år (2004) har jag inte fått
en enda unge från min nuvarande lilla flock med undulater.
|
